Jesus är vårt hopp

Så var temat för söndagen

och Sven-Erik Sundström predikade

över texten när Jesus gick på vattnet.

I bibeln kan vi läsa om flera under som Jesus gjorde.

Vi tror på det, att det faktiskt har hänt.

Men tror vi att det kan hända igen?

Kan Jesus göra under idag?

Jag tror att han kan det, och att det händer

små eller stora under varje dag.

Då och då kan man läsa i tidningar om

människor som har haft "änglavakt".

Menar man då vad änglavakt eller menar

man tur och är det någon skillnad.

Vad man menar är säkert olika beroende på

vem som skrivit artikeln men visst är det

skillnad på änglavakt och tur.

Tur är mer slumpmässigt och jag tror inte

det är en slum om Jesus griper in eller inte.

Men jag tror att det finns massor av

änglar som hjälper oss när vi minst anar.

Maria Gunnarsson

medverkade med sång och musik

~~~~~~~~~

¤¤¤¤¤

~~~~~~~~

Efter gudstjänsten bjöds vi in till

Räntans gård på kyrkkaffe.

Många av oss har följt familjen Kihlströms

projekt Grön arena.

Läs mer på deras hemsida:

www.rantansgard.se

Elin Linnèa

och Göran har jobbat i 4 månader med

att bygga om den gamla ladugården till

en matsal/samlingssal med angränsande

kök, snickeriverkstad m.m.

Riktigt härlig stämning var det och alla

var mycket imponerade över att få sitta

på kossornas matbord och dricka kyrkkaffe.

Vi önskar Elin, Linnèa och Göran lycka till

med deras arbete bland människor.

Du är en bit i livets pussel.....

Så här på vintern brukar vi i vår familj

roa oss med att lägga pussel.

Det ligger där på matsalsbordet och

rätt vad det är sätter sig någon där och

lirkar dit några bitar.

Här om dagen var dax.

1000 bitar tömdes ut på bordet.

Vid första anblicken såg alla exakt lika ut.

Efter att vi vänt på alla bitar, sorterat

och bekantat oss lite med dom började

en bild växa fram.

Men man måste ha tålamod. Man får

vända och vrida, försöka och försöka igen.

Tänk dig att dessa pusselbitar är människor.

Vid första anblicken ser alla rätt lika ut.

Men när man tittar lite närmare och

bekantar sig med dom växer bilden fram.

Bilden av en helhet, en mening och ett

syfte med att vi alla finns där som vi är

var och en på sin rätta plats.

Vissa hittar lätt sin rätta plats medan andra

har svårare att finna sin plats i livets pussel.

Tänk dig att du lägger ett pussel och när sista

biten ska läggas är den borta.

Ja, då gläds du inte åt de 999 bitarna

som ligger där på rätt plats utan du ser bara

den tomma platsen där det fattas en bit.

Gud har räknat alla bitarna i sitt pussel.

Och de bitarna är du och jag.

Han har tänkt ut den plats som passar oss bäst

och där vi kan göra bilden hel.

~~~~~~~~~

Jag kan inte vad du kan

och du kan inte vad jag kan

men Gud har en uppgift som passar dör dig

och en annan som passar för mig.

(Det var längesen man sjöng den...)

Trettondagen.....

Det var en gång tre män.

Det sägs att de hette Kasper, Melker och Baltsar.

Dessa tre var visa män, de var stjärntydare.

De följde vad som hände på stjärnhimlen

och kände igen alla stjärnor.

Det sas att varje gång ett barn föds

tänds det en ny stjärna.

En dag upptäckte de att det tänds en

mycket speciell stjärna.

Den var större än alla andra

och lyste mycket klarare.

Detta kunde bara betyda en sak:

Ett kungabarn hade blivit fött!

Var det Judarnas kung?

Kasper, Melker och Baltsar tog sina

kameler och gav sig iväg för att

finna det nyfödda barnet.

De färdades dag och natt. Och stjärnan visade dem vägen.

Till slut stannade den över ett stall.

Där inne fann de Maria, Josef

och Jesus som hunnit bli tretton dagar.

De överlämnade presenterna de haft med.

Guld rökelse och myrra.

~~~**~~**~~

~~**~~**~~**~~**~~**~~

GOTT NYTT ÅR

~~**~~**~~**~~**~~**~~

De flesta av oss har fått minst en

chokladask under julen.

När man tagit av cellofanet och

skyddspapperet lockades man att smaka

på pralinerna med lite varierande innehåll,

en del ljusa andra mörka.

Livet är som en chokladask,

du vet aldrig vad du får.

(enligt Tom Hanks i filmen Forrest Gump)

Det finns både ljusa och mörka bitar.

Nu har vi just öppnat en ny

"livschokladask"

och har precis börjat på översta lagret.

Det understa vet vi inget om förrän

vi avverkat det första.

Man känner nyfikenhet, spänning

och även oro och ängslan inför vad

som väntar under 2011.

Men kom ihåg att även de mörka

pralinerna kan vara goda och har

sin uppgift i asken.

Gud har lovat att vara med oss

i både ljusa och mörka stunder.

Han skall aldrig överge oss.

Och han ger oss nya chanser

och nya möjligheter.

Idag gästades vi av Arne Haster, här

tillsammans med Inger Kindberg

som ledde dagens gudstjänst.

Roligt att träffa Arne och hans fru Gunhild.

Goda vänner till vår familj.

Arne var under många år pastor i Ölme

där jag växte upp.

Ett par andra goda vänner sjöng för oss.

Carola Andersson och Lars Eliasson.