Mitt i allt julstök uppstod ett problem hemma

hos oss. Ett s.k. I-lands problem.

Vi fick fel på telefonen!

Det sprakar och knastrar och låter

så man får bara försöka förmedla det viktigaste

till den som finns i "andra änden".

Detta har gjort att även internet gett upp

och man känner sig avklippt från yttervärlden.

Hade ju tänkt skriva nåt här på bloggen

och önska er God Jul men det får bli

GOD FORTSÄTTNING!

Mycket julsånger har det blivit den senaste tiden.

I en sång som Kicki Danielsson sjunger finns en textrad:

"Vad vi än tror, vad vi än vet

kommer barnet i krubban att firas i all evighet"

Och det tror jag med....änglasångerna kommer

aldrig att tystna och julevangeliet kommer att

föras vidare från mun till mun.

I Vike Missionshus lästes julavangeliet av

Margit Sundström.

Vi var samlade för att fira minnet av "Den första julen"

Vi fick lyssna till fin sång och musik av

"Julkören" samt av familjerna Sundström

och Kihlström m.fl.

Som ni kanske märkt gillar jag att lägga upp bilder här på bloggen. Bilder jag tagit själv eller sådana jag hittar på nätet. Skulle få tag på en bild av Jesusbarnet i stallet och det finns mängder att välja mellan. När jag fick se den här bilden tänkte jag att det var stilbrott. Min pappa brukar säja: " man ska inte blanda lort och pannkaka" .....och lite så kändes det. Men så tänkte jag....det är ju en underbar bild. Tomten(allt världsligt) träder tillbaka för det som är mycket viktigare. Han faller på knä, tar av sig luvan och visar sin underkastelse. Det finns något som är viktigare. När paketen är öppnade, tomten avslöjad pengarna slut och vardagen kommer ikapp oss så finns ändå Jesus kvar och är densamme. I många hem står en julkrubba uppställd. Där finns dom allihop. Josef,Maria och Jesusbarnet. Herden och hans får. En åsna och en ko. Och....de tre vise männen. Men egentligen har de ju inte kommit fam än. De följer ju fortfarande den stora stjärnan som ska leda dom till ett kungabarn.